Aktuellt år

Arkiv

Reportage  2017

2017-11-09

Blötbäddar – att odla i besvärligt läge

Pia Myrberg från Torvans handelsträdgård i Tullinge höll ett mycket trevligt och avslappnat föredrag om sina trädgårdserfarenheter ovanpå en sandås. Sittande på scenkanten berättade hon okonstlat om hur hon som trädgårdsnybörjare först försökte plantera höga perenner – men de utvecklade sig inte alls som hon hade hoppats och trott. Så småningom insåg hon att förutsättningarna helt enkelt var för dåliga.

- När jag berättar att jag har sand i min trädgård händer det ofta att andra instämmer ”Det har jag med!” Men oftast har de då sandjord. Jag har SAND, betonade Pia. Gräver jag en decimeter under ytan träffar jag på ren sand.

Läget är alltså förfärligt torrt, och allt regn rinner snabbt rakt igenom sanden och lämnar den i samma tillstånd som förut. Men om man ändå vill ha en härligt grön och frodig trädgård? Ja då är lösningen våtbäddar, eller blötbäddar som Pia föredrar att kalla det.

I sitt föredrag beskrev Pia mycket detaljerat exakt hur man går tillväxa för att bygga sådana, genom att först skapa en ram av exempelvis förankrade torvblock och fodra detta med åldersbeständig byggplast, dammduk eller annat. Sedan fyller man den ”låda” man skapat med olika lager av material, toppar med ett rejält lager jord, och så är det bara att plantera.

Hon visade en rad vackra bilder på hur fint resultatet kan bli. Idag har Pia just en sådan frodig och prunkande trädgård som hon drömde om (även om kärleken till höga perenner nu växlat till andra föremål). Ja, trädgården är faktiskt så fin att hon kan driva en handelsträdgård rakt ovanpå sandåsen. Och ingen av besökarna anar vad som döljer sig under ytan!

2017 10 17

Näring – om växterna själva får välja, Tom Ericsson

97 förväntansfulla personer hade samlats denna höstkväll för att lyssna på när Tom Ericsson, lärare och forskare från SLU föreläste om växtnäring.  Ämnet är stort och laddat, inte minst kommersiellt med ett enormt utbud av medel designade för olika växter och en mängd böcker med goda råd.

Toms föredrag var interaktivt med ett antal frågor och svar.

Varför gödslar vi?

Vad utmärker bra alt dåligt gödsel?

Vilka klassiska mineralämnen behövs?

Vedertagna sanningar –rätt eller fel?

Vad är de nya trenderna?

Hur ska gödsel vara sammansatt för att ha rätt balans?

I sina resonemang utgick Tom från forskning under sitt långa yrkesliv. Han har kommit fram till att ett och samma gödselmedel passar alla växter då analys av många olika växter visat att de innehåller samma förhållande mellan de respektive 14 näringsämnena. Mer att läsa om detta finns i särtrycket Växtbiologi som kan beställas från Riksförbundet.

Alla de olika specialgödselmedel som saluförs behövs inte. De har dessutom visat sig innehålla väldigt olika förhållande mellan framför allt N, P och K, utan någon vetenskaplig grund för de växter de sägs ska användas till.

Hur ska man gödsla då? Tom förespråkade att ge behovsanpassad gödsling, dvs ge en gödsel med bra balans mellan näringsämnena, i små mängder och ofta, utifrån vad växten behöver. Han beskrev samverkan av ljus, värme och tillväxt. När växten vill växa fort, vid god tillgång på både ljus och värme,  behöver den mer medan när den vilar behöver den mindre.

Vilket medel är bäst? Tom nämnde mineralgödsel, kompost, guldvatten, stallgödsel såsom kogödsel eller blodmjöl. Tång är fattig på kväve, annars bra. Själv gödslar han enbart med en svag lösning av flytande mineralgödsel (Blomstra). Vid val av gödselmedel bör man vara medveten om att när kon producerat kogödsel har det i de flesta fall använts mineralgödsel till kons foder.

Men mineralgödsel bidrar till att utarma jordens organiska innehåll invänder någon. Tvärtom om säger Tom. Genom att flitigt gödsla  växer vegetationen snabbt och bidrar när den bryts ner till att bygga upp markens organiska innehåll och långsiktiga bördighet. Så fungerar det ju också i naturen där organiskt förmultnande material i kombination med vittrande mineral bildar ny grön massa.

Tom visade en mängd forskningsresultat och många fina bilder från sin fantastiska trädgård på sommarstället. Åhörarnas frågor ville aldrig ta slut. Otroligt att få lyssna på en expert som så generöst delar med sig och är både konkret, underhållande och utmanande.

Rita Almgren / Mia Gille

2017-09-24

Äpplets dag 24 september 2017 hos Agneta och Ingemar på Borevägen 8

Äpplets dag firades hos Agneta och Ingemar på Borevägen 8 i Edsviken, i strålande höstväder. I familjens trädgård finns ett femtiotal äppelsorter! Eftersom årets fruktskörd har varit dålig så hade många av Gillets medlemmar bidragit till utställningen.

På utställningsbordet fanns 33 olika sorter, en praktfull, vacker samling av naturens rikedom, allt väl skyltat! Besökarna fick lukta, smaka, diskutera och lämna sina synpunkter när det gällde smak, syrlighet, konsistens och annat. Spännande med provsmakning. Tänk att det äpplen kan smaka så olika!

Äppelträdgården var väl skyltad och många fick en guidad rundvandring bland träden. Dessutom fanns det gott om referenslitteratur om äpplen. Som exempel kan nämnas ”Konsten av sköta ett äppelträd” av Görel Kristina Näslund, en praktisk, välskriven bok för alla som är intresserade av ämnet.

Som avslutning bjöds på ett överdådigt kaffebord, äppelkakor och annat gott. 24 personer tog tillfället i akt och njöt av den fina septemberdagen och äppelfesten.

Rita Almgren

2017-09-08

Pioner i hemträdgården

Höstens första föredrag bjöd på underbara bilder när Gunnar Johansson, pionentusiast från Gotland, presenterade sina favoriter. Här kan inte tas upp alla namn utan jag hänvisar till Gunnars hemsida www.pionsidan.com och Pionsällskapets dito www.pionisten.se

Pioner delas in i örtartade, buskpioner och Itoh-hybrider som är en korsning mellan de två första.

Pionen härstammar från norra halvklotet och det finns flera vackra botaniska arter. Pioner har odlats sedan många hundra år i Kina men blev populära i Europa genom luktpionen Edulis Superba (örtartad) som lanserades i Frankrike 1824. De gamla franska och engelska sorterna har ofta stora blommor men veka, långa stjälkar. På 1900-talet ville man få fram stjälkar med bättre stabilitet. Man lyckades också få fram gula pioner genom korsningar med svavelpion. 

De flesta luktpioner doftar gott men inte alla, man får pröva sig fram. 

De buskpioner vi odlar är Ganzuhybrider som förut kallades Rockii. Stora blommor och härlig doft.

Itoh-hybrider kallas så efter den japanske odlare som först tog fram dem. De vissnar ner på hösten men liknar buskpionen i blad och blomma.

Luktpioner och Itoh-hybrider är härdiga i nästan  hela landet medan buskpionen är känsligare.

Att redogöra för allt vad Gunnar berättade skulle föra för långt, allt står på de två hemsidorna. Här kommer dock några detaljer som kan vara intressanta.

Luktpionerna anlägger skott för blomning under sommaren varför de ska ha vatten och näring senast i juli. Gödsla med Algomin på våren och benmjöl efter blomning. Mylla ner gödseln ca 20 cm från plantans bas.

Pioner föredrar full sol och näringsrik jord med lite lera. Buskpioner kan stå lite skuggigare. Man kan även sätta en luktpion skuggigt för att förlänga blomningen.

Pioner ska planteras grunt, ca 5 cm djupt och man ska mäta från där de nya skotten startar att växa ut från basen. 

Alla blad på luktpioner ska tas bort när de vissnat på hösten. Täck inte pionen för vintern för täckning gynnar sjukdomar. Nyplanterade eller mycket små plantor plantor kan dock må bra av lite fint grus runt basen.

Skär bara bort döda grenar på buskpioner på våren, det kan vara riskfyllt att beskära dem hårdare.

Det är bättre att dela en gammal pion än att flytta hela. 

Plantera pioner på hösten och förbered gärna planteringsgropen en månad innan.

Vid pennan

Maria Gille

2017-08-28

Växtkalas

Årets växtkalas på Idunvägen hos Jannecke Schulman var en given succe. Nästan 40 medlemmar samlades på grusgången, la sina medhavda plantor på praktiska bord och kommersen var i full gång. Massor med växter fick nya ägare och alla gick därifrån med något nytt och efterlängtat eller gjorde oväntade fynd.  Inga pengar behövdes, det var ju byteshandel. Stämningen var på topp.

Några fick en rundvandring i Janneckes fantastiska trädgård. När växtbytet var över fick vi njuta av kaffe och rabarberkaka. Många fick plats i den nybyggda, gröna pergolan, av en egen design.  Det fanns gott om härliga sittplatser både ute och i glasverandan intill huset. Det blev en minnesvärd kväll för alla som deltog.  Tusen tack för att vi fick komma till Idunvägen!

Vid pennan

Rita Almgren

2017-08-06

Besök i Kenneth Nilssons koloniträdgård

Vi var 18 medlemmar som samlades invid Södra Årstalundens koloniområde den 6 augusti. Kenneth Nilsson mötte oss och visade oss fram till sin branta lott i torrt söderläge. Kenneth har haft sin kolonilott sedan 1984. Lotten är 280 kvm och stugan är 16 kvm. Tack vare det fina odlingsläget väljer Kenneth att i första hand bara odla växter för zon 1 eller ännu mindre härdiga för han kan ju inte låta bli att utmana dem.

Kenneth är en känd fuchsiaodlare och här i trädgården fanns 102 fuchsior att beundra. De flesta står i krukor och klipps ner hårt och bärs in i den lilla stugan varje vinter. 

Vi klättrade upp och ner för de branta gångarna genom tätt planterade bäddar med fuchsior, perenner, buskar och träd i en härlig blandning. En stor buske som väckte mångas intresse, med nästan magnolialiknande mörkröda blommor, var kryddbuske - Calycanthus sp.

Invid stugan trängdes blåregn med hibiskus i knopp. Nedanför stugan odlar Kenneth tomater och får plats med många genom att binda upp dem fyra och fyra runt en stolpe fäst i ett jordankare. Inte en chans att de blåser omkull!

Efter denna omtumlande upplevelse av frodighet i överdåd fortsatte vi till Kenneths granne, Krister Nyström. Här regerade ordningen med klippta buskar och prydliga bäddar med grönsaker och blommor. Lite vilt växte dock timjan som marktäckare mellan bäddarna men den var lätt att rycka bort. En vacker damm med ett litet vattenfall fanns under ett stort äppelträd. 

Till sist promenerade vi genom koloniområdet för att se alla de olika täpporna och stugorna. Precis när det var dags att lämna kom regnet.

Södra Årstalundens koloniförening bildades 1917.  Under 1930-talets bostadsbrist hyrdes en del stugor ut. Det hände att folk frös ihjäl i de oisolerade stugorna och övernattning förbjöds därför.1976 utökades antalet lotter i den övre delen av området och 1981 gjordes ytterligare 14 lotter på ängen mot tågspåret.

2017-06-01

Besök i Skoga Trädgård

En vacker men sval försommarkväll var vi en ganska stor grupp trädgårdsvänner på besök i Skoga Trädgård, Solna. Detta var en uppföljning av Ulla Fribergs intressanta föredrag tidigare under våren om trädgårdsdesign och trädgårdens betydelse för hälsa och välbefinnande.

Vi fick vandra i terapiträdgården och höra Ulla berätta om Skoga från idé till verklighet.

Den fantastiska utsikten mot Tranebergsbron beundrades samt hur väl platsen utnyttjats och planerats för att passa de boendes olika behov av rekreation och stimulans. 

Här finns särskilt utvalda växter som har möjlighet att trivas på platsen. Man odlar blommande växter som sprider sig lätt. Hela året ska det vara möjligt att plocka in växter från trädgården tillsammans med pensionärerna.

Ulla utbildar även personal i utevistelsens betydelse. Det finns många exempel på pensionärer som kan sova utan sömntabletter eftersom de fått vistas ute regelbundet.

I trädgården ordnar man bland annat sittgympa, yoga, boule och på onsdagar ett våffelcafé.

Under sommaren är man välkommen att hälsa på i trädgården som är öppen!

Vid pennan

Maria Sundström

2017-05-29

Växtkalas hos Lena Boström

Återigen var Gillet välkomna till Lena på traditionsenligt växtkalas. Nästan 40 medlemmar hade hittat till Nyodlingsvägen 24 denna fina vårkväll.

Det fanns gott om växter. Av den ätbara sorten var utbudet av tomater störst. Sedan fanns det perenner, buskar, frösådda rosor mm. Som vanligt tror jag de flesta kom hem med fler växter än de planerat. Det är svårt att motstå frestelserna när de erbjuds. Vi är många som är växtnördar.

Som avslutning på en trevlig afton var det fika under äppelträden. Underbart gott.

Tack till alla medlemmar som troget kommer men framförallt STORT TACK till Lena.

Tyvärr glömde vi bort att det var 10-årsjubileum. Jag har tittat i föreningens arkiv och insåg

inte förrän nu att Lena har gjort detta för oss 10 år i följd. Beundransvärt!

2017-05-20

Överbydagen kl 11-16

Överbydagen var ett samarbete mellan Sollentuna Hembygdsförening, Överby Konstcentrum och Sollentuna Trädgårdsgille. Deltagande från Gillets sida var framför allt ett marknadsföringssyfte, att synas i ett positivt sammanhang, dela ut informationsmaterial och rekrytera nya medlemmar. 

Försäljning av växter var en punkt som attraherade många besökare. Fyra medlemmar hade sticklingar, egna plantor och krukväxter till försäljning och kommersen blomstrade.   

Som barnaktivitet hade vi plantering av en växt, solros eller böna, helt gratis. Några barn gjorde detta och glädjen var stor.   

2017 var andra gången då Trädgårdsgillet deltog i Överbyaktiviteten, ett trevligt sätt att visa upp föreningen, vid rätt årstid när trädgårdsarbetet sätter igång. Många besökte vår ”monter” i en vacker miljö utanför Överby gård, under grönskande träd. Fyra styrelsemedlemmar bemannade montern.

2017-03-13

Sara Bäckmo

Den 13 mars föreläste Sara Bäckmo om Enkel odling för 170 trädgårdsintresserade som hade kommit till Amorinasalen. Sara kan numera odla grönsaker, rotfrukter, bär och frukt så att det räcker året runt till sin stora familj som består av två vuxna och fyra barn. Sara odlar i två tunnelväxthus och på 350 kvm friland. Sara odlar ca 150 olika sorters grönsaker varje år. För att det ska vara möjligt så odlar Sara så enkelt som hon kan, så att hon hinner och orkar med odlingen. Hon försöker att göra något i trädgården varje dag. Med enkel odling menas t.ex. att hon väljer att t.ex. odla låga sorter av ärtor och bönor så att hon slipper att binda upp dem. Sara använder gräsklipp, ensilage, löv som förbättring till jorden, men även Bokashi, guldvatten (kissvatten) och nässelvatten som extra gödning. Hon föredrar att odla direkt i marken i stället för i pallkragar. Hon täckodlar hela sin odling och därigenom får växterna näring hela tiden och hon slipper dessutom att vattna så mycket. Ett tips är att odla t.ex. tomater i bottenlösa hinkar. Då kan man gödsla och vattna direkt på plantan i hinken. 

Sara sår året om, lite i taget. Tack vare det kan hon sätta ut nya plantor när det blir något hål och ledig plats i odlingarna. Genom att t.ex. bredså dill, sallat, bladkål, spenat sparar hon mycket tid i stället för att så ett frö i taget. Sara förespråkar vintersådd och sår sallat, spenat m.m. i plasttråg utomhus i en plastback med hål mitt i vintern. Man täcker sådden med snö och när snön tinar får jorden vatten. Fröna börjar sedan gro när det blir lagom varmt och man kan skörda sallat, spenat m.m. många veckor tidigare än om man hade sått på traditionellt sätt och såsom fröpåsarna säger.

Vintersallat och andra sallater tar Sara in i tunnelväxthuset under vintern. Mellan november och februari är ljuset för svagt och plantorna växer inte, men de överlever och när ljuset kommer tillbaka i slutet av februari börjar plantorna att växa igen och man kan skörda blad för blad igen.

Enkla grönsaker är t.ex. sådana som:

•Gror snabbt rädisa

•Kan bredsås sallat

•Kan direktsås bladkål

•Kan förodlas piplök t.ex. ”Evergreen”

•Inte kräver omskolning brytböna, t.ex. ”Nautica”

•Är låga sorter sockerärt t.ex. ”Norli”

•Är kraftiga sorter majs t.ex. ”Sweet Nugget”

•Är fleråriga mangold t.ex. ”Fordhook Giant”

Sara tyckte inte att man ska börja att odla i liten skala. För hennes del var det absolut bäst att börja i stor skala.

Just nu när hon har en ettåring hinner hon bara sköta om odlingarna under 15 minuter per dag.

Hennes tips är att göra lite varje dag i odlingen

Andra tips:

•Lita inte på fröpåsen, många frön tål att sås mycket tidigare än vad det står på fröpåsen.

•Prova vad som fungerar i din trädgård.

•Det kan skilja sig rejält mellan olika platser i en och samma trädgård, någon plats kan vara skyddat och en annan mer blåsig. Det medför stora variationer i din trädgård!

Övrigt

Våren 2016 kom Ett trädgårdsskafferi Skillnadens trädgård av Sara Bäckmo ut som bok.

I augusti i år kommer Skillnadens skörd och i augusti 2018 kommer en bok om vinterodling.

Sara är mycket aktiv på sociala medier. Du kan följa henne via hennes blogg, på Facebook och på Instagram

2017-02-21

Trädgårdsmästarens anteckningar, André Strömqvist

Först lite om föredragshållaren. Hans intresse för odling började redan i mkt unga år, då han plockade skott från inomhusväxter så fort tillfälle gavs. I boken skriver han om sig själv som trädgårdsmissbrukare vid den tiden. Numera anser han sig ha ett mer balanserat förhållande till trädgård, men av föredraget att döma har han fortfarande ett brinnande intresse. Numera verkar han inte aktivt som trädgårdsmästare, han fokuserar på sitt skrivande och sitt intresse för historiska kulturmiljöer vid sidan av att sköta och experimentera med egna odlingar i Kniva trädgård utan för Falun. André svarar för bilagan Handboken i Allt om Trädgård och har tidigare skrivit boken Odlarens handbok.

Föredraget var till största delen inspirerat av Andrés nya bok som har undertiteln - En odlares framgångar och misslyckanden. Boken innehåller dagboksanteckningar månad för månad, varvade med historiska fakta, dokument recept mm. Eftersom han lagt stor vikt vid formuleringar i boken hade han låtit Mattias Åhlen läsa in vissa avsnitt som skulle ha spelats upp. Men André fick läsa upp avsnitten själv på grund av problem med ljuduppspelningen. 

Föredraget gav oss en blandning av odlingstips, fakta om växter och recept. André inledde med att vi skulle tänka oss tillbaka 60 år i tiden och föreställa oss att han var 40 år och gjorde sina anteckningar som trädgårdsmästare. Vid den tiden fanns det gott om trädgårdsmästerier i utkanterna av städerna, i Stockholmsområdet är några exempel anläggningar i Hässelby och på Ekerö.

Vi fick lära oss att man på 1700 talet skulle smaka på jorden för att avgöra om den var bra för odling, ett tips som nog ingen av oss tänkte testa. Vidare att träd betraktades som människor, var de frostskadade åderlät man dem. Detta fungerade inte men var ju ett intressant sätt att betrakta växtlighet.

I början av 1700 talet skapades i London den första hybriden, en korsning mellan två nejlikarter. Detta var kontroversiellt vid den tiden, då man då ansåg endast Gud kunde skapa nytt liv. Redan under 1800 talet beskrevs olika varianter av gräsytor på Drottningholm hässjade man hö på vissa, men det fanns också motsvarigheter till våra gräsmattor som kallades gräsplaner, vilka slogs med lie, vilket måste varit väldigt svårt och mödosamt.

Andrés intresse för växthistoria framgick tydligt i valet av de växter han presenterade, alla odlingsvärda med anor långt bak i tiden. Ett exempel var kejsarkrona med gulstrimmiga blad, Aureomarginata, odlad sedan 1600 talet. Den är fin även om den inte skulle blomma.

Ett annat exempel var fjädernejlikor har också odlats sedan 1600 talet. De bildar täta mattor där de trivs, är lätta att föröka med sticklingar. Det räcker med att man bara nyper av ett skott och sätta i lite jord, men de är också lätta att fröså. Förutom rosa i olika nyanser men det finns också andra färger och färgkombinationer. Marieberg är en nyare sort från 1930 talet med rosa mitt och vita kanter.

Bland växtexemplen nämnde han också narcisser. Den första fyllda gula blommade redan på 1600 talet och säljs idag den under namnet Van Sion. Andra exempel var den lättodlade White Lady med vita kalkblad och gul mitt från 1800 talet, Irene Copeland som är dubbel och gulvit och Odorus Plenus från 1600-talet, som har samma färg som äggula och är mkt väldoftande, en alldeles speciell favorit förstod vi.

Vi fick ett antal tips på att ta sticklingar av krukväxter, februari-mars är en bra tid för detta. Bland de tips som kanske var mindre kända var att kaktussticklingar rotar sig bättre om man först torkar bladstammen några dagar. En annan nyhet var att får man ett stort antal sticklingar av streptokarpus om man tar bort mittnerven på ett blad o sätter bladdelarna i lite jord.

En viktig del i odling är att ta vara på skörden. André gick igenom några metoder såsom torkning, användning av socker och mjölksyrning. Han presenterade också exempel på recept, bland annat på hur man kan göra sirap på olika blad som man sedan kunde blanda med vatten och få en god dryck. Detta vann inte särskilt stort gehör eftersom det verkade väl sött.

André använder bara naturlig bekämpning av skadedjur i sin trädgård. Han gav ett exempel där ulltisteln tidigt får bladlöss som attraherar nyckelpigor. När bladlössen på ulltisteln är slut flyttar nyckelpigorna över till rosorna och tar hand om lössen där. Något som nog få av oss visste var att fläderns bladlöss bara går på flädern.

Komposten har givetvis en viktig roll och André komposterar allt – till och med textilier – ett lakan försvinner på en säsong. På en bild kunde vi se att det enda som var kvar av en T-shirt efter ett år var märkesetiketten som tydligen var av konstfiber.

Andra tips som vi fick var

-att man kan förbättra syretillförseln vid drivning av plantor genom att sätta en kruka i krukan. En kruka ställs upp och ned i den kruka man ska odla i. Vid sidan av innerkrukan får man två odlings”fack”.

-att vi på loppis ska leta efter låga lerkrukor eller fröfat, som var gamla tiders planteringskärl och är utmärkta som sådana även nu.

Flera av oss kommer nog att försöka få tag i Andres favoritsallad som är Royal Oakleaf. Den har lång skördetid och gillas inte av sniglar! Och så vi fick veta att dalmål för snöfall om våren heter

GUCKUDÄMP

Ett engagerat föredrag med stor mysfaktor!

Vid pennan Anita Kollerbaur

Årsmöte 2017

Den nya styrelsen. Fr v Viktoria Marklund, Anne-Marie Tornegård, Carina Blixt, Maria Gille, Claudia Eriksson, Åsa Lundgren, Maria Sundström (ny) och Rita Almgren.

Sollentuna Trädgårdsgille höll sitt årsmöte den 21 februari 2017. Mötet var välbesökt, och årsmötesförhandlingarna var som vanligt väl förberedda och klarades av med bravur.

Det är bara att konstatera att Gillet är en synnerligen välskött och väl fungerande trädgårdsförening vars popularitet fortsätter att växa. Under 2016 hade antalet medlemmar ökat med lite mer än 4% till 437 inklusive en hedersmedlem.

Föreningens ekonomi är god, det problem man har är att man går med överskott! Och detta trots ett år fullspäckat med aktiviteter. Ett axplock av dessa fick vi återuppliva i det bildspel som vår webbansvarig Jannecke Schulman hade satt samman. Gillets program och aktiviteter är minst sagt imponerande. Och nya aktiviteter har tillkommit, under 2016 startade en sluten Facebookgrupp, på äpplets dag ordnades en mycket uppskattad provsmakning av äpplen, mm.

Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2017 och presenterade en budget i balans för 2017. Av denna framgår att ytterligare satsningarna på aktiviteter planeras.

Den stora förändringen av styrelsen i år är att Lotta Erdelyi valde att avgå. Lotta har suttit i styrelsen i många år, i mer än 5 år som ordförande/vice ordförande. Hon avtackades av Maria Gille med ett fint tal och presenter.

Tre ledamöter och omvaldes på två år, en ersättare omvaldes på ett år, tre ledamöter kvarstår ytterligare ett år. Ny i styrelsen 2017 blir Maria Sundström som valdes in som ersättare på ett år.

Ett stort tack till styrelsen för ert engagerade arbete under 2016 och ett särskilt tack till Lotta för alla insatser för Gillet.

Vid pennan Anita Kollerbaur

2017-01-25

Möt Linné

Som årets första föreläsning i Gillet fick vi möta Carl von Linné!  Inbjudan var kittlande och 102 åhörare kom till Amorinasalen för att möta ”Uppsalas Eiffeltorn”. Trots att han bara var 156 centimeter till växten! 

Hans Odöö, i tidsenliga kläder och peruk, beskrev den store botanikerns betydelse för Uppsala och Sverige. Vi fick njuta av beskrivning om Linnés livshistoria, med- och motgångar samt hans vetenskap, från Råshult till Linnéträdgården i Uppsala, allt igenom med humor, spänning och kunskap. 

Hans Odöö är naturboks-författare och stand-upartist, van föreläsare som lockar till skratt. Han har personifierat Linne for två kungahus, turnerat i USA och gjort succé i bland annat London, Paris och Abu Dhabi. 

Efter pausen fortsatte Hans Ödöö med ”Mitt liv som Linné”, runtom i världen. Han visade bilder från Linnéresor till Japan, Sri Lanka, USA mm och berättade dråpliga historier från många av sina

3 000 framträdanden som Blomsterkungen.

En perfekt start för trädgårdsåret, glädje och många goda skratt!   

Vid pennan Rita Almgren

2017-01-25

Välkomstmöte för nya medlemmar

Sollentuna Trädgårdsgille ordnade ett välkomstmöte för nya medlemmar, denna gång 21 personer.   

Ordförande Maria Gille inledde med att informera att Sollentuna Trädgårdsgille är en lokalavdelning i Riksförbundet Svensk Trädgård (RST). Maria berättade om en del av de förmåner vi har som medlemmar där, bland annat gratis trädgårdsrådgivning. Maria tipsade om att det finns mycket kunskap och annat att hitta om man botaniserar på RST:s hemsida.

Sedan presenterade alla sig, sina trädgårdar och eventuella specialintressen.  Vi informerade kort om våra trädgårdar och täppor och berättade om våra trädgårdsdrömmar. Ett inspirerande och glatt möte! Fina smörgåsar och äppelmust smakade gott!

Det blev också tillfälle att framföra önskemål om framtida aktiviteter.

Efter en stund med småprat, utbyte av erfarenheter och tips delades välkomstpresenterna ut och mötet avslutades. De flesta gick över till Amorinasalen för att lyssna på föredraget om Carl von Linné. 

2017-01-16

Frökalas hos Agneta Östlund, Borevägen 9

Rekordmånga nya och gamla medlemmar hittade hit denna gråtrista måndagskväll.

Vi var 23 stycken som ville börja planera och tänka på att snart så kommer våren.

Det blev en trevlig trängsel kring det välfyllda bordet som var rikligt ”dukat” med fröpåsar.

Visste man inte vad som fanns i de små påsarna så hade Agneta lagt fram flera trädgårdsböcker så växten gick att hitta. Jag tyckte nog det var ett litet trendbrott inte bara sett till deltagarantalet. Fröer som ska sås för att senare få något härligt att stoppa i munnen hade också ökat i antal. Utbudet var verkligen varierat. T.o.m. gröna plantor av kardemumma gick att få.

När vi kände oss klara ringde Agneta i ”vällingklockan” och samtalen kunde fortsätta kring kaffeborden. Denna kväll fick vi inte plats i köket som brukligt utan fröbordet och bokbordet fick snabbt byta skepnad. Stort tack från oss alla som var där.